Kärnkraftsavtal med Iran: all viktig information om kärnkraftsprogrammet förklaras enkelt

Kärnkraftsavtalet med Iran avbröts nyligen av Donald Trump. Den här artikeln berättar vad den säger och vilka konsekvenser som kan förväntas efter de aktuella händelserna.

Innehållet i kärnkraftsavtalet med Iran

Kärnkraftsavtalet mellan USA och Iran är ett hett ämne igen i media. Huvuddelen av affären är att Iran massivt reducerar sitt kärnkraftsprogram. I gengäld åtog sig de avtalsslutande parterna Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, USA och Kina samt EU att avbryta alla ekonomiska sanktioner mot landet.

• Irans kärnkraftsprogram utformades för att i allt högre grad förse landet med el från kärnenergi. I synnerhet har dock USA ofta upprepat misstänkts för att använda det berikade uranet för att försöka bygga atombomber.
• År 2004 hävdade utvecklaren av det pakistanska kärnvapenprogrammet att han hade sålt planer till den iranska regeringen. Detta förnekar fortfarande att man vill bygga kärnvapen.
• När Islamiska republiken tillkännagav 2010 att den ville berika sitt uran till 20% följde många sanktioner från väst. För att bygga en atombomb är ett uran berikat till 85% nödvändigt. För att förhindra Iran från att vidareutveckla det klyvbara materialet införde USA och sedan EU ekonomiska embargo, som drabbade särskilt oljebranschen i landet.
• Med 2015-avtalet var dessa sanktioner historia - fram till nu.

Varför avbröt Donald Trump kärnkraftsavtalet?

USA: s president Donald Trump har meddelat sina planer många gånger tidigare. Han ville aldrig riktigt detta avtal, som hans föregångare Obama tecknade.

• Hans största kritik är att affären är tillfällig. Efter några år från slutet av kontraktet kunde Iran göra vad den ville ändå. Det är inte en långsiktig lösning.
• Han tvivlar också på effekten av affären på den iranska regeringens utrikespolitik. Dessa vill etablera staten som den starkaste regionala makten i Mellanöstern. De västra sanktionerna uppfyller inte dessa ambitioner.
• Byggandet av andra farliga vapen diskuteras inte heller. Ballistiska missil- och bombutvecklingsprogram påverkas inte av kärnkraftsavtal.
• Den 8 maj meddelade Trump därför att han helt skulle lämna avtalet. Sanktionerna bör genomföras igen om några månader. De delar av atomavtalet som drabbade de andra avtalsslutande parterna förblir på plats.

Krig eller fred - denna utveckling kan nu förväntas

Den övergripande situationen i Mellanöstern har varit mycket spänd i åratal. Det första man ska göra är att vänta på reaktionerna från den iranska regeringen. President Rohani svarade mycket pragmatiskt på uppsägning av avtalet. Han ville kontrollera fortsättningen av avtalet.

• Andra röster från iransk inrikespolitik slår helt olika toner här. Några hårdrivare vill nu gå ur kontraktet med de andra partnerna och börja uranberikning igen.
• Den värsta utvecklingen att frukta är att Iran också kommer att dra sig ur kärnfördraget om icke-spridning. Detta fördrag, undertecknat av 191 stater, förbjuder byggande eller förvärv av kärnvapen.
• Målet för en sådan kärnkraftsattack skulle förmodligen vara Israels utvalda archenemi. Sedan Israel grundades den 14 maj 1948 har Iran åtagit sig att motstå den judiska staten. Anledningen till detta är palestiniernas "omänskliga folkmord" i deras hemland.